Vad är hormoner, vad gör de och hur påverkar de kroppen?

Hormoner är kroppens kemiska budbärare och ingår i det endokrina systemet. Endokrina körtlar tillverkar hormoner, de följer vårt blodomlopp ut till vävnader och organ, samt kontrollerar många av kroppens system. Det endokrina systemet reglerar funktioner så som vår hjärtfrekvens, metabolism (hur kroppen får energi från mat), aptit, humör, sexuell funktion, reproduktion, tillväxt och utveckling, sömncykel samt hur vi hanterar stress.
Ex på dom större endokrina körtlarna hos människan är Tallkottkörteln, Hypofysen, Sköldkörteln, Bräss, Binjurarna, Bukspottkörteln, Äggstock, Testikel.
När hormonerna är i rätt balans hjälper de kroppen att trivas. Men ibland är hormonnivåerna för höga eller för låga. Hormonobalanser kan förekomma oavsett ålder och i många fall orsaka allvarliga hälsoproblem.

Här följer en del av kroppens hormoner och dess funktion:

Adrenalin

Adrenalin är ett hormon som produceras och frisläpps från binjuremärgen och utsöndras vid rädsla, stress och ansträngning. Adrenalin är en viktig del av din kropps förmåga att överleva. Andra hormoner som utsöndras vid stress är kortisol och noradrenalin.
Noradrenalin bildas precis som adrenalin i binjuremärgen och är ett förstadium till adrenalin. Hormonet kortisol bildas i binjurebarken.

Stress under en lång period.

Vårt sympatiska nervsystem som reglerar stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol kan inte känna skillnad på verkliga hot så som ett farligt djur eller om hotet exempelvis är ekonomiska problem. Därför utsöndras dessa hormoner i vår kropp även när vi exempelvis stressar i livet eller när vi är oroliga för något i framtiden. När vi hela tiden har en hög nivå av stresshormoner i blodet så ger detta flera negativa effekter, både på vår kropp och vårt psyke. Bland annat kan långvarig stress leda till sömnsvårigheter, ångest, depression, irritation, aggression, bukfetma, övervikt, åderförfettning, hjärt- och kärlsjukdomar, matsmältningsbesvär, diabetes och infektioner. Stress gör det också svårare för oss att få barn eftersom kroppen lägger fortplantningsförmågan på viloläge när kroppen tror att vi är i en livshotande situation.

Adrenalinets funktion

Adrenalin är en viktig del av din kropps förmåga att överleva, och utlöser kroppens kamp-eller-flykt försvar. Denna reaktion orsakar luftpassager att utvidgas för att ge musklerna det syre de behöver för att antingen kämpa mot fara eller fly. Adrenalin förminkar också vissa blodkärl för att omdirigera blod till stora muskelgrupper, inklusive hjärtat och lungorna. Kroppens förmåga att känna smärta minskar också som ett resultat av adrenalin, därför kan du fortsätta springa från eller kämpa för fara även när du är skadad. Adrenalin orsakar en märkbar ökning av styrka och prestanda, samt förhöjer medvetenheten i stressiga situationer. När stressen har lugnat sig kan adrenalinets effekt vara upp till en timme. Detta kan skapa känslor av yrsel, ljuskänslighet och synförändringar. Vilket kan leda till att personen känner sig rastlös och irriterad. Överdrivet höga halter av adrenalin, på grund av stress, utan verklig fara kan orsaka hjärtskador, sömnlöshet och nervositet.

Aldosteron

De flesta individer har aldrig hört talas om detta specifika hormon, men det spelar en viktig roll i hjärt-kärlsjukdomar. Aldosteron produceras i binjurebarken, som ligger uppe på dina njurarna. Att förstå detta hormon hjälper dig att förstå din kropp bättre och hjälper dig att vidta åtgärder för att säkerställa optimal hälsa.

Aldosteron påverkar kroppens förmåga att reglera blodtrycket. Den skickar signaler till organ, så som njurarna och tjocktarmen, vilket ökar mängden natrium som kroppen skickar in i blodet eller mängden kalium som släpps ut i urinet. Hormonet orsakar också att blodet återupptar vatten med natrium för att öka blodvolymen. Alla dessa åtgärder är integrerade för att öka eller sänka blodtrycket. Indirekt hjälper hormonet också till att hålla blodets pH och elektrolytnivåer.

Aldosteron är nära kopplat till två andra hormoner: renin och angiotensin, vilket skapar renin-angiotensin-aldosteronsystemet. Detta system aktiveras när kroppen upplever ett förminskat blodflöde till njurarna, till exempel efter blodtrycksfall eller en signifikant minskning av blodvolymen efter blödning eller allvarlig skada. Renin är ansvarig för produktionen av angiotensin, vilket sedan orsakar frisättning av aldosteron. När kroppen har återfått vätskebalansen och har rätt salthalt i blodet, faller reninnivåerna och aldosteronhalterna sänks som ett resultat.

Kortisol

Kortisol kallas ofta "stresshormon" på grund av dess samband med stressresponsen, men kortisol är mycket mer än bara ett hormon som frisläpps under stress. Kortisol är ett av steroidhormonerna och tillverkas i binjurarna. De flesta cellerna i kroppen har kortisolreceptorer. Utsöndring av hormonet styrs av hypotalamus, hypofysen, binjurarna, och en kombinationskörtel som ofta kallas HPA-axeln.

Kortisolets funktion

Eftersom de flesta kroppsliga celler har kortisolreceptorer, påverkar det många olika funktioner i kroppen. Kortisol kan hjälpa till att kontrollera blodsockernivån, reglera metabolismen, bidra till att minska inflammationer och hjälpa till med minnesformulering. Det har en kontrollerande effekt på salt och vattenbalansen, och hjälper till att kontrollera blodtrycket. Hos kvinnor stödjer kortisol också det utvecklande fostret under graviditet. Alla dessa funktioner gör kortisol till ett viktigt hormon för att kunna stärka kroppens övergripande hälsa och välbefinnande.

Östrogen

Östrogen är ett av två huvudsakliga könshormoner som kvinnor har. Den andra är progesteron. Östrogen är ansvarig för kvinnliga fysiska egenskaper och reproduktion. Män har östrogen också, men i mindre mängder.

Östrogenets funktion

Äggstockarna, som producerar en kvinnas ägg, är huvudkällan för östrogen i kroppen. Binjurarna, som ligger på toppen av varje njure, tillverkar små mängder av detta hormon, vilket även kroppens fettvävnad tillverkar. Östrogen vandrar i blodet och verkar överallt i kroppen. Östrogen medverkar till att skapa de fysiska förändringarna som gör en tjej till en kvinna. Denna period i livet kallas puberteten. Förändringar som sker under pubertet:

Bröstens tillväxt
Tillväxt av könshår och underarm hår
Start av menstruationscyklen

Östrogen hjälper till att styra menstruationscykeln och är viktigt för fertilitet. Detta hormon har även andra funktioner:

Håller kolesterol i kontroll
Skyddar benhälsan för både kvinnor och män
Påverkar hjärnan (inklusive humör), ben, hjärta, hud och andra vävnader

Ghrelin

Ghrelin är centralt för aptit och frisättning av tillväxthormon. För att vara så hälsosam som möjligt, ta dig tid att förstå detta viktiga hormon och dess påverkan på kroppen.

Ghrelin produceras i magen och tunntarmen, med lite hormon som frigörs i bukspottkörteln och hjärnan. Det har kallats "hungerhormon" på grund av sin roll i att kontrollera aptit, men det är bara en av dess funktioner.

Ghrelinets funktion

Ghrelin tjänar många syften, men den främsta är dess förmåga att stimulera aptit, vilket gör att en individ kan smälta mer mat och lagra mer fett. Faktum är att mängden matintag faktiskt ökar med 30% när det ges artificiellt till människor. Hormonet spelar en roll i hypotalamus, den del av hjärnan som kontrollerar aptiten, och kan också verka på hjärnans regioner som kontrollerar belöningsprocessering.

Ghrelin spelar också en roll i hypofysen, där ghrelinreceptorer triggar stimuleringen av hormonet. Det bidrar till att kontrollera insulinutsläpp och spelar en skyddande roll vid hjärt-kärlsjukdom. Denna mångsidiga hormon har uppgifter i många olika kroppssystem.

Glukagon

Blodsockernivån är en viktig del av den övergripande hälsan. När blodsockernivåerna sjunker kan en person känna sig 0lustig. Om nivån faller för lågt kan individen bli yr och eventuellt svimma. Ett  komplext system av hormoner kontrollerar  blodsockret och en av dessa hormoner är glukagon.

Glukagon är ett hormon som arbetar med andra hormoner och kroppsliga funktioner för att kontrollera glukosnivåerna i blodet. Hormonet kommer från alfaceller som finns i bukspottkörteln och är nära besläktad med insulinutskiljande beta-celler, vilket gör den till en avgörande komponent som håller kroppens blodglukosnivåer stabila.

Glukagonets funktion

Även om glukagon utsöndras av bukspottkörteln, påverkar glukagon direkt levern eftersom levern också kontrollerar blodsockernivån. Specifikt hindrar glukagon blodglukosnivåerna från att falla allt för lågt genom att stimulera omvandlingen av lagrad glykogen till glukos i levern. Denna glukos kan frisättas i blodet, en process som kallas glykogenolys.

För det andra stoppar glukagon levern från att konsumera glukos. Detta bidrar till att mer glukos kommer in i blodet, för att hålla nivåerna stabila. Istället för att konsumeras i levern.

Slutligen fungerar glukagon i en process som kallas glukoneogenes, vilket är produktionen av glukos i aminosyramolekylerna.

I var och en av dessa processer arbetar glukagon och insulin tillsammans. Insulin kommer att förhindra att glukosnivåerna ökar till en punkt som är för hög, medan glukagon förhindrar att det faller för lågt. Glukagonproduktion stimuleras när en individ äter en proteinrik måltid, upplever en uppgång i adrenalin eller har lågt blodsocker.

Insulin

Insulin reglerar många livsviktiga metaboliska processer som ger celler deras nödvändiga energi.
Bakom magen ligger ett organ som kallas bukspottkörteln, detta organ producerar insulin. Insulinproduktionen regleras baserat på blodsockernivåer och andra hormoner i kroppen. I en frisk individ är insulinproduktion och frisättning en tätt reglerad process som gör att kroppen kan balansera sina metaboliska behov.

Insulinets funktion

Insulin tilllåter cellerna i våra muskler, fett och lever att absorbera glukos som finns i blodet. Glukosen tjänar som energi till dessa celler, eller så kan det omvandlas till fett vid behov. Insulin påverkar också andra metaboliska processer, såsom nedbrytning av fett och protein.
När kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller använder det effektivt, byggs blodsockernivåer upp i kroppen. Dessutom får kroppens celler inte den energi de behöver från glukos, så personen kan då uppleva trötthet. När kroppen vänder sig till annan vävnad, som fett eller muskler, för energi, kan viktminskning uppstå.

Tillväxthormon(GH)

Mänskligt tillväxthormon (GH) Growth Hormone, är ett ämne som styr kroppens tillväxt. GH tillverkas i hypofysen, som befinner sig på hjärnans undersida. GH hjälper barn att växa längre (kallas också linjär tillväxt), ökar muskelmassan och minskar kroppsfett.

För både barn och vuxna hjälper GH också till att kontrollera kroppens ämnesomsättning - processen då celler omvandlar mat till energi samt andra ämnen som kroppen behöver.
Tillväxthormon har flera funktioner; bland annat bidrar hormonet till längdtillväxt under barndom och pubertet. Flera hormoner är involverade i skelettets tillväxt, men tillväxthormonet är sannolikt det viktigaste av dessa. Efter puberteten har tillväxthormon inte längre någon effekt på längdtillväxt, eftersom benens tillväxtplattor har kalcifierats.

Leptin

Leptin är ett av hormonerna direkt kopplade till kroppsfett och fetma.

Leptin, ett hormon som frigörs från fettcellerna i fettvävnader, dom sänder signaler till hypothalamus i hjärnan. Detta specifika hormon hjälper till att reglera och förändra långsiktigt matintag och energiförbrukning, inte bara från en måltid till den nästa. Den primära uppgiften för leptin är att hjälpa kroppen att bibehålla sin vikt.

Eftersom det kommer från fettceller, är leptinmängderna direkt kopplade till en persons kroppsvikt. Om personen lägger på sig kroppsfett ökar leptinnivåerna, och om en individ sänker kroppsfettprocenten minskar leptinet.

Leptinets funktion

Leptin kallas ibland mättnadshormonet. Det hjälper till att hämma hungern och reglera energibalansen, så att kroppen inte utlöser en känsla av hunger när den inte behöver mer energi. Men när nivåerna av hormonet faller, vilket händer när en individ tappar vikt, kan de lägre nivåerna utlösa enorma ökningar av aptit och matbehov. Detta kan i sin tur göra viktminskning svårare.

Luteiniserande hormon

Luteiniserande hormoner kontrollerar reproduktionssystemet, med olika uppgifter hos män och kvinnor är detta viktiga hormon avgörande för att säkerställa ett hälsosamt reproduktionssystem. Att ta kontroll över den reproduktiva hälsan kräver förståelse för detta väsentliga hormon.

Luteiniserande hormon (LH) produceras och släpps ut i den främre hypofysen. Detta hormon anses vara ett gonadotroft hormon på grund av sin roll i kontroll av funktionen hos äggstockar hos kvinnor och testiklar hos män, som också kallas gonaderna.

Luteiniserande hormonets funktion

Hos kvinnor stimulerar hormonet äggstockarna för att producera östradiol. Två veckor in i en kvinnas menstruationscykel ökar luteiniserande hormon så att äggstockarna släpper ett ägg under ägglossningen. Om befruktning sker, stimulerar luteiniserande hormonet gulkroppen (corpus luteum), vilket utsöndrar progesteron för att upprätthålla graviditeten.

För män stimulerar luteiniserande hormonproduktionen av testosteron från Leydig-celler i testiklarna. Testosteron stimulerar i sin tur spermaproduktion och hjälper till att förstärka manliga egenskaper - så som en djup röst eller tillväxt av ansiktshår.

Melatonin

Om du har problem med att ha en god natts sömn har du kanske fått höra att du ska använda melatonintillskott för att hjälpa dig att slappna av. Innan du börjar komplettera med ett hormon, ta dig tid att lära dig lite mer om vad melatonin är och vad det gör. Detta hjälper dig att bestämma om du behöver lägga till ytterligare melatonin i ditt liv.

Melatonin skapas av pinealkörteln i hjärnan. I en frisk, normalt fungerande individ frigörs melatonin i en rytmisk cykel, mer melatonin producerad i kroppen på natten när ljuset i ögonen börjar minska. Blodbanan leder den till kroppens olika delar, där receptorer plockar upp melatonin för att signalera behovet av sömn.

Melatoninets funktion

Melatonin är viktigt för att signalera avslappning och att sänka kroppstemperaturen för att hjälpa till med en vilsam sömn. Nivån av melatonin är högre på natten och signalerar till kroppen att det är dags att vila. Hos djur reglerar hormonet även säsongsbiologi, såsom reproduktionssystemet, vinterhöljets tillväxt och vilolägebeteenden. En koppling mellan melatonin och mänsklig reproduktion eller säsongscykler har ännu inte fastställts.

Eftersom det är kopplat till sömn, har melatonin kallats "sömnhormonet". Det är dock inte nödvändigt för sömn, och människor kan sova med otillräckliga nivåer av melatonin i kroppen. Med det sagt, utsöndringen av melatonin tillåter individer att sova bättre.

Oxytocin

Oxytocin är ett hormon som produceras av hypotalamus och utsöndras av hypofysen. Detta viktiga hormon spelar en avgörande roll i födelseprocessen och hjälper också till med manlig reproduktion.

Hos kvinnor är oxytocin ansvarig för att signalera sammandragningar av livmodern under värkarna. Hormonet stimulerar livmodermusklerna att komma igång, så att värkarna kan börjar. Det ökar också produktionen av prostaglandiner, som ökar sammandragningarna ännu mer. På grund av denna effekt används syntetiskt oxytocin (pitocin) ibland för att inducera en kvinna att börja arbeta om hon inte kan starta naturligt, eller det kan ges för att göra värkarna starkare om en kvinnas förlossningsarbete saktar av.

När barnet är fött, främjar oxytocin laktation genom att producera mjölk i brösten. När barnet suger på moderns bröst, hjälper oxytocinsekretion mjölken att komma ut så att barnet kan matas. Samtidigt frisätts oxytocin i hjärnan för att stimulera ytterligare oxytocinproduktion. När barnet slutar amma, stoppas produktionen av hormonet tills nästa matning.

Studier av oxytocin har också funnit att det är en viktig kemisk budbärare som styr vissa mänskliga beteenden och social interaktion. Det är oxytocin som skapar bandet mellan en mamma och ett spädbarn, och det kan också spela en roll i erkännande, sexuell upphetsning, förtroende och ångest. Vissa undersökningar visar att hormonet kan påverka missbruk och även stress.

Parathyroidhormon

Parathyroid hormon är mindre uppmärksammat än sköldkörtelhormoner, dock är parathyroidhormonet fortfarande viktigt i kroppen. Parathyroidhormon är kopplat till blodkalciumnivåer.

Parathyroidhormon kommer från fyra paratyroidkörtlar i nacken, strax bakom sköldkörteln. Dessa körtlar får feedback från blodkalciumnivåer för att bestämma när de behöver utsöndra hormonet. Hormonet reglerar blodkalciumnivåerna, vilket hjälper kroppen att behålla tillräckligt med kalcium i blodet för att skydda benhälsan.

Parathyroidhormonets funktion

Parathyroidhormon hjälper till att förhindra låga kalciumnivåer genom att frigöra kalcium från ben, tarm och njurar. I benen utlöser hormonet frisättningen av kalcium från ben till blod. Detta kan leda till benförstöring. I tarmarna hjälper paratyroidhormon med D-metabolism. Detta i sin tur tillåter kroppen att absorbera mer av kalciumet som kommer från matintag. I njurarna stoppar hormonet frisättningen av kalcium genom urinen, samtidigt som den ökar vitamin D-produktionen.

Progesteron

Fertilitet och menstruation styrs till stor del av hormoner, och ett av dessa hormoner är progesteron. Att förstå progesteron och vad det gör kommer att hjälpa kvinnor att fatta välgrundade val om deras reproduktiva hälsa.
Progesteron är ett av progesteronsteroidhormonerna. Det utsöndras av corpus luteum, en tillfällig endokrin körtel som den kvinnliga kroppen producerar efter ägglossning under andra halvan av menstruationscykeln.

Progesteronets funktion

Progesteron förbereder endometrium för graviditet efter ägglossning. Progesteron produceras för att hjälpa livmoderslemhinnan att tjockna som förberedelse för implantation av ett befruktat ägg. Det förbjuder också muskelkontraktioner i livmodern som skulle få kroppen att avvisa ett ägg. Medan kroppen producerar höga nivåer av progesteron kommer ägglossning inte ske.

Om kvinnan inte blir gravid bryts corpus luteum och sänker progesteronnivåerna i kroppen. Denna förändring skapar menstruation. Om kvinnan blir gravid, fortsätter progesteron att stimulera kroppen för att ge blodkärlen i endometrium som kommer att mata det växande fostret. Hormonet förbereder också gränsen till livmodern så att den kan acceptera det befruktade ägget.

När placentan utvecklas börjar det också att utsöndra progesteron, som stöder corpus luteum. Detta medför att nivåerna förblir förhöjda under graviditeten, så kroppen producerar inte fler ägg. Det hjälper också att förbereda brösten för mjölkproduktion.

Testosteron

Testosteron är det främsta könshormon som män har. Det styr manliga fysiska egenskaper. Testiklarna tillverkar testosteron. Kvinnor har också testosteron men i mycket mindre mängder än hos män.
Hjärnan och hypofysen, en liten körtel i hjärnans botten, kontrollerar produktionen av testosteron genom testiklarna.
Därifrån går testosteronet genom vårt blod för att göra sitt arbete. Testosteronnivåer förändras från timme till timme. De tenderar att vara högst på morgonen och lägst på natten. Testosteronnivåerna är högst i åldern 20-30 och minskar långsamt efter åldern 30-35 år.

Testosteronets funktion

Testosteron hjälper till med de fysiska förändringarna som gör en pojke till en man. Denna period i livet kallas puberteten. De fysiska förändringarna inkluderar:

Tillväxt av penis och testiklar
Tillväxt av ansikts-, köns och kroppshår
Fördjupning av rösten
Ökad muskelbyggnad och starkt skelett
Män behöver också normala mängder av detta hormon för att tillverka spermier och kunna skapa barn.

Prolactin

Prolactin, som namnet antyder, är ett hormon som främjar laktation (bröstmjölksproduktion) hos däggdjur och ansvarar för ett antal andra funktioner och system. Prolactin skapas i hypofysens främre del i hjärnan, såväl som i livmodern, hjärnan, brösten, prostata, fettvävnad, hud och immunceller.

Prolactinets funktion

Prolactin frisläpps när en nyfödd baby suger på sin mammas bröst, vilket medför produktion av mjölk. Detta är dock bara det primära och mest kända syftet med prolactin.

Prolactinfunktionen studeras fortfarande, men forskning tycks visa en rad olika syften för detta hormon. Det reglerar till exempel beteende, immunsystem, ämnesomsättning, reproduktionssystem och många olika kroppsvätskor. Detta gör det till ett viktigt hormon för övergripande hälsa och välbefinnande, för både män och kvinnor.

Produktion av prolaktin styrs av två huvudhormoner: dopamin och östrogen. Dessa hormoner skickar ett meddelande till hypofysen, vilket primärt indikerar huruvida utsöndring utav prolactin ska startas eller upphöra. Dopamin begränsar produktionen av prolaktin, medan östrogen ökar den.

Tyroxin

Sköldkörteln är en viktig del av det endokrina systemet, vilket utsöndrar ett antal hormoner som påverkar allt från hjärthälsa till ämnesomsättning. Ett av dessa hormoner är tyroxin, även känt som T4. På grund av de många funktioner som tyroxin påverkar anses det vara ett av de viktigaste sköldkörtelhormonerna. Att förstå thyroxin är avgörande för att skydda din övergripande hälsa.

Tyroxinets funktion

Tyroxin är ett hormon som sköldkörteln utsöndrar in i blodomloppet. Blodet för tyroxin vidare till organen, som lever och njurar, där den omvandlas till sin aktiva form av triiodotyronin. Thyroxin spelar en avgörande roll i hjärtat och matsmältningsfunktionen, ämnesomsättningen, hjärnans utveckling, benhälsa och muskelkontroll. Det påverkar nästan hela kroppens system, vilket betyder att korrekta thyroxinnivåer är avgörande för hälsan. Det är därför många läkare testar T4-nivåer tillsammans med de vanligare T3-nivåerna när de testar för sköldkörtelstörningar.

Vitamin D

Att få lite sol, att "suga upp lite vitamin D" är något som du säkert hör regelbundet under varmare månader. Men sanningen är att detta ofta missförstådda "vitamin" inte är en vitamin - det är ett hormon. Endast 10% av kroppsbehovet av vitamin D kommer från mat, resten tillverkar kroppen själv. Att förstå detta hormon och den roll det spelar i kroppen hjälper dig att fatta välinformerade hälsobeslut.

D-vitamin är ett hormon som produceras av njurarna och som kontrollerar blodkalciumkoncentrationen samt påverkar immunsystemet. Det är också känt som calcitriol, ergocalciferol, calcidiol och cholecalciferol. Av dessa är kalcidiol främst det som fokuseras på när man mäter vitamin D-nivåer i blodet.

Kroppen gör vitamin D i en kemisk reaktion som uppstår när solljuset träffar huden. Denna reaktion producerar cholecalciferol, och levern omvandlar den till kalcidiol. Njurarna omvandlar sedan substansen till kalcitriol, vilket är den aktiva formen av hormonet i kroppen.

Vitamin D funktion

D-vitamin hjälper kroppen att absorbera kalcium så att kalciumhalterna i blodet är optimala. Detta hjälper till att mineralisera skelettet som krävs för ett starkt och friskt skelett. Detta är dock bara en funktion av hormonet.

D-vitaminbrist har kopplats till en rad hälsoproblem, vilket pekar på det breda spektrumet utav vitamin D's funktioner, även om forskning fortfarande pågår i varför hormonet påverkar andra system i kroppen. Till exempel så gör för lite D-vitamin i en individ mer benägen för infektion och sjukdom, hjärt-kärlsjukdomar och psykiska sjukdomar - inklusive humörsjukdomar så som depression. Forskare har funnit att D-vitamin hjälper till att reglera adrenalin, noradrenalin och dopaminproduktion i hjärnan; samt att skydda mot serotoninutarmning. Av denna anledning ökar den låga D-vitaminens nivåer en persons risk för depression signifikant. En bättre förståelse av D-vitaminfunktionen är nödvändig för att fullständigt förstå hur det är kopplat till så många hälsoproblem.

Sköldkörteln

Thyriodkörteln, som ligger bakom och adjecent till "Adam's äpplet" i halsen, är en av de största hormonproducerande körtlarna i kroppen. Genom sina hormoner, huvudsakligen triiodotyronin (T3) och tyroxin (T4), är det ansvarigt för viktiga funktioner, såsom energihantering och metabolism. Sköldkörteln gör bara hormoner när hypofysen berättar att det ska ske. När hypofysen upptäcker att cirkulationshalten av sköldkörtelhormon löper låg, skickar den ut en budbärare för att instruera sköldkörteln att sätta igång produktion. När budbärare, kallad sköldkörtelstimulerande hormon (TSH) anländer, börjar sköldkörteln med steg 1 vilket är att tillverka T4. Steg 2 är att omvandla T4, ett relativt inaktivt eller svagt hormon, till T3. Även fast det är bara sju procent av den totala nivån av alla sköldkörtelhormoner, så är T3 upp till 10 gånger mer potent än T4. Tillräckliga nivåer av T3 är därför kritiska för riklig livsenergi.

Tyreoidstimulerande hormon (även känt som tyrotropin, tyrotropiskt hormon, TSH eller hTSH för human TSH) är ett hypofyshormon som stimulerar sköldkörteln att producera tyroxin (T4) och sedan triiodotyronin (T3) som stimulerar metabolismen av nästan all vävnad i kroppen. 

Dopamin

Dopamin är ett hormon som är kopplat till hjärnans belöningssystem; det ger signaler som gör oss glada, euforiska och lugna. Vid höga nivåer av denna väsentliga hormon förvandlas njutning till paranoia. Symptom som förknippas med för mycket dopamin innefattar: känslor av hopplöshet, destruktiva tankar, aggressiva tendenser, regelbundna mardrömmar och restless legs. De med förhöjd dopamin blir ofta lätt distraherade och har svårt att slutföra uppgifter. I allvarliga fall är höga dopamainnivåer förenade med paranoia, schizofreni och till och med självmordstendenser.

Dopaminets funktion

Dopaminets funktion är framför allt kopplad till processer i centrala nervsystemet. Det finns dock dopaminreceptorer i andra organ, i synnerhet hjärtat, njurarna, lungartärer och glatt muskulatur.

Gaba

Gamma-aminosmörsyra.
GABA syntetiseras från en annan neurotransmitter som kallas glutamat. Glutamat ökar under stress. Som den mest hämmande nerotransmittorn i hjärnan verkar GABA som en broms som lugnar kemikalierna av ångest.

Histamin

Histamin utsöndras kontinuerligt, men extra mycket vid vissa tillfällen, och endast i vaket tillstånd. Det agerar på många plan i kroppen och nervsystemet. Det påverkar immunförsvaret, mag-tarmsystemet, glatt muskulatur, glukoneogenes och som frisättare av signalsubstanser. I centrala nervsystemet påverkar histaminet vakenhet och nyfikenhet, samt inlärning, minne och dygnsrytm. Histamin hanteras av mjälten. Effekterna av för mycket histamin är ganska bekanta. Vattniga ögon, kliande näsa, nysningar är vanliga i närvaro av allergiska reaktioner som utlöses av histamin. 

Serotonin

(C10H12N2O) eller 5-HT 

Serotoninsystemet påverkar, som noradrenalin, vår rädsla och ångest, irritabilitet och sinnesstämning, men serotonin har därutöver också en del specifika funktioner. Flera forskare anser att det påverkar hur impulsiva vi är. Om aktiviteten i serotoninsystemet är låg så blir vi lättirriterade och impulsiva, och tvärtom blir vi mer lugna och kontrollerade när aktiviteten är hög. Serotonin har även har betydelse för reglering av aptit, vårt sexualliv samt aggressiva känslor.

Ca 90 % av människans serotonin finns i mag-tarmkanalen där det reglerar tarmrörelser. Resten används i huvudsak som mättnadssignal i hjärnan och som tillväxtsignal i kroppen. Blodplättar kan exempelvis utsöndra serotonin vid skada för att stimulera reparation.

Acetylkolin

Acetylkolin är en signalsubstans som finns i bl.a. synapserna mellan nerver och muskler. Acetylkolin förekommer i hjärnans cortex där det upprätthåller den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. En sjukdom som tros vara orsakad av förlust av acetylkolinceller i hjärnan är Alzheimers sjukdom. Det parasympatiska nervsystemet använder endast acetylkolin som neurotransmittor. Acetylkolin är nödvändig för sund kommunikation mellan nervceller i hjärnan och för ett friskt minne. 

Glutamat

Glutamat (Glutaminsyra) är den mest framträdande neurotransmittorn i kroppen, och den är den främsta excitatoriska neurotransmittorn som förekommer i över 50% av nervvävnaden. Glutamat är en av kroppens 20 aminosyror och ämnet behövs i låga halter för att muskler och nervsystem ska fungera samt i hjärnan där det fungerar som en signalsubstans. Om man äter en kost utan glutamat kan kroppen själv tillverka den mängd som behövs.

Glutamat funktion

Glutamat förmedlar de flesta av excitatoriska synapser i det centrala nervsystemet. Det är den viktigaste mediatorn av sensoriska, motoriska, kognitiva, emotionell information och är involverad i minnesbildning och hämtning, närvarande i 80-90% av hjärn synapser. 

The Hormone Health Network  www.hormone.org
Wikipedia